fredriiccaa

Jag har egentligen inget att skriva mer än att jag är så jävla förbannad och trött på att allt ska vara ett elände, och att allt man gör går i kras.
Alla bara pressar mig till att jag ska göra de rätta sakerna hela tiden.
Det kvittar vad jag kommer gå tillväga så kommer jag ju räka illa, är det så svårt att förstå? ni sitter inte i min sits! allt mer glider jag ifrån, dom jag verkligen tycker om och älskar. Jag är så rädd att jag ska såra någon eller att nåågon ska råka illa ut eller att jag själv ska råka illa till!

Från den dagen jag föddes så har jag alltid varit den positiva, glada och spralliga tjejen. Som alltid ville stå i centrum, alla skulle se mig alla skulle älska mig. Jag minns det som igår och jag verkligen älska dig, Det är 1,5 år sedan jag började mitt nya liv. Jag tog mig på fötter igen efter ett par tuffa månader, jag va så jävla stark jag klarade mig igeonom det. Efter det sa jag till mmig själv, har jag klarat detta klarar jag faan allting annat. Jag va långt nere i ett svart hål, som jag långsamt kröp upp ifrån, till ljuset som skulle ta mig vidare. Jag hittade ljuset och det tog mig vidare. Men nu börjar jag känna långsamt att jag faller tillbaka till det svarta hålet jag befann mig i innan. Tar jag inte tag i det nu, så är det kanske bara en tidsgfråga att jag hamnar där igen.

Jag saknar när jag mådde som bäst, när jag va som gladast och älska livet som mest. Jag saknar mina vänner, jag saknar den Fredrica som jag en gång i tiden va. Jag var glad, positiv, sprallig och mest av allt saknar att va så lycklig när man känner att man har allt, En familj som älskar en, som man kan ha förtroende, vänner, pojkvän och drömmar framför allt. Men var har allt det tagit vägen jag vet inte? är det mitt eget fel? stänger jag allt ute, vill jag inte släppa in det. Det är något som täpper igen.

Från och med idag, ska jag ta reda på vart i livet jag kan vara mest lycklig och ha allt jag önskar mig.

Sist och inte minst. För helvete sluta att pressa mig, jag är redan tillräkligt pressad om vad jag ska göra, hur jag ska ta mig vidare för att slippa undan på bästa sätt. och jag vet att jag fixar det. Låt mig bara tänka på vad som är bäst för mig i denna situationen. Det är inte så lätt för er att säga vad jag ska göra och att det aldrig kommer sluta. nej kanske det inte kommer. Men då får jag ju stå det jävla kastet!

Oj jag glömde ju att påpeka en sak! Killar är de största svinen som finns! Finns bra men 70% av sveriges killar är svin. Det ända dom har i sitt lilla jävla huvud är f****. Killar tror det är så lätt att snacka en tjej till säng, men det är det inte om tjejen väl är cleaver. Filmen "män som hatar kvinnor" stämmer in på varje ord. Det är faan så!

Hoppas ni inte blir allt för upprörda!
God natt